Announcement

Collapse
No announcement yet.

Fr?gor och svar om f?gelinfluensa

Collapse
X
 
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Fr?gor och svar om f?gelinfluensa

    Virussjukdomar hos fj?derf?

    Fr?gor och svar om f?gelinfluensa



    Dessa fr?gor och svar ber?r f?gelinfluensa och dess risker f?r fj?derfj?n och andra djur. Fr?gor och svar om f?gelinfluensans risker f?r m?nniskor g?r att finna hos Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen.

    Du kan ?ven ringa den kostnadsfria myndighetsgemensamma informationstj?nsten f?r fr?gor om f?gelinfluensa p? telefon 020-20 20 00.

    Tidskriften SVA-vet

    Under h?sten 2005 gjorde SVA ett temanummer om influensa i tidskriften SVA-vet. H?r kan du ladda ned det. SVA-vet nr 2-3 2005, Influensa: en risk f?r djur och m?nniskor (PDF-fil 3,39 MB).


    Fr?gor och Svar
    46. Kan fiskar f? f?gelinfluensa?
    Det finns inga rapporter om att fiskar infekterats med influensavirus. De g?nger viruset ?vertr?tt artbarri?ren har det varit till d?ggdjur, exempelvis gris. ?ven vattenlevande d?ggdjur har i s?llsynta fall infekterats.

    45. Kan hundar insjukna i f?gelinfluensa?
    Det har inte rapporterats att hundar insjuknat av H5N1-infektion, men enligt en opublicerad studie har antikroppar mot H5N1 p?tr?ffats hos hundar i Thailand. Att de har antikroppar beh?ver inte betyda att viruset f?r?kats i hundarna och att de d?rmed varit smittsamma. Om ett djur uts?tts f?r tillr?ckligt stora m?ngder virus kan det f? antikroppar utan att virus f?r?kas, p? samma s?tt som vaccination ger ett antikroppssvar. En teori ?r att hundarna ?tit infekterade f?glar och f?tt i sig viruset men i s? liten m?ngd att de inte insjuknat. Men det ?r ?nnu f?r tidigt att dra n?gra slutsatser av denna studie.

    44. Kan jag vaccinera min katt mot f?gelinfluensa?
    Nej, det finns inget vaccin utpr?vat p? katt och det ?r i nul?get inte aktuellt att vaccinera katter, risken ?r mycket l?g att katt ska infekteras. Utbrott bland katter har aldrig f?rekommit utan de enstaka fall av f?gelinfluensa hos katt som setts ?r i samband med utbrott hos f?glar. Vaccinering skyddar enbart till viss del mot infektion. Infekterade vaccinerade individer f?r dock en lindrigare sjukdom som kanske inte ens m?rks. Vid vaccinering i allm?nhet kan det uppkomma biverkningar, som m?ste v?gas mot f?rdelarna med vaccineringen. F?r katt ?r det bland annat uppkomsten av sarkom (en sorts tum?r) som diskuterats.

    43. Kan kattavf?ring vara smittf?rande?
    Det ?r s?llsynt att katter ?verhuvudtaget infekteras med f?gelinfluensa, men man har sett i planerade f?rs?k att katter som medvetet infekterats har uts?ndrat virus med avf?ringen. M?ngden virus i avf?ringen var mindre ?n vad som ses hos tr?ck fr?n infekterade f?glar. Katterna i f?rs?ken har utsatts f?r stora m?ngder virus och levt i en kontrollerad milj?. Det ?r m?jligt att ?ven naturligt infekterade katter uts?ndrar virus med sin avf?ring, men det beh?ver inte vara s?. Man ska d?remot alltid iaktta en god hygien samband med hantering av kattavf?ring, genom att exempelvis tv?tta h?nderna efter hantering av kattl?dor.

    42. G?r det att vaccinera f?glar mot f?gelinfluensa?
    I dag kr?vs s?rskilda beslut fr?n EU-kommissionen f?r att ett EU-land ska f? b?rja vaccinera, annars ?r det f?rbjudet att vaccinera f?glar mot f?gelinfluensa i Sverige och EU.

    Vaccination har b?de f?r- och nackdelar. F?rdelen ?r att vaccinerade f?glar har mindre risk att smittas av f?gelinfluensa. Nackdelarna ?r att vaccinet skyddar mot sjukdomssymtom, men inte mot att viruset f?r?kas, uts?ndras och kan smitta ovaccinerade f?glar.

    Andra skydds?tg?rder, som att h?lla f?glar inne, ?r ett s?krare s?tt ?n vaccination f?r att skydda tamf?glar mot smitta.

    41. G?r det att behandla f?glar mot f?gelinfluensa?
    F?gelinfluensasmittade f?glar behandlas inte med l?kemedel av n?got slag. Eftersom sjukdomen ?r mycket smittsam avlivas alla f?glar med konstaterad smitta omedelbart.

    40. Kan katter infekteras med f?gelinfluensa?
    Ja, katter kan infekteras med f?gelinfluensa. Det har man sett i planerade studier och ?ven vid det p?g?ende utbrottet hos f?glar. P? ?n R?gen i Tyskland har man hittat ett f?tal d?da katter som har varit smittade med aggressiv f?gelinfluensa. I ?sterrike har man p?visat viruset hos ett f?tal katter som har befunnit sig i n?rkontakt med flera smittade f?glar i ett djurhem. Utbrott av f?gelinfluensa bland katter har aldrig f?rekommit, men enstaka katter har infekterats i samband med utbrott hos f?glar. F?gelinfluensa ?r i f?rsta hand en f?gelsjukdom.

    39. Hur smittas katter med f?gelinfluensa?
    Katter infekteras inte lika l?tt av f?gelinfluensa som f?glar och det ?r s?llsynt att det sker. De kan infekteras genom att ?ta infekterade sjuka/d?da f?glar. Vid studier i planerad milj?, d?r ett f?tal katter medvetet infekteras, har man visat att katter kan smitta varandra. Detta ?r dock under laboratorief?rh?llande och det ?r oklart om katter skulle ha utsatts f?r tillr?ckligt stora doser virus i naturen f?r att infekteras och f?ra smittan vidare.

    38. Vilka symptom visar katter som har smittats av f?gelinfluensavirus?
    Vid planerade f?rs?k, d?r katter medvetet har infekterats, har katter visat symptom i form av fr?mst feber, tr?tthet och anstr?ngd andning. Det finns inte klarlagt om katter visar symptom efter att ha infekterats genom att ?ta d?da eller sjuka f?glar. Det ?r alltid l?mpligt att kontakta veterin?r n?r katter ?r sjuka, oavsett sjukdomsmisstanke. Det finns inget botemedel f?r f?gelinfluensa p? katt, men det finns st?djande behandling.

    37. Kan katter smitta m?nniska?
    Det finns inte rapporterat att smittade katter kan smitta m?nniskor. Det ?r dock alltid viktigt med god hygien n?r man hanterar djur.

    36. M?ste jag h?lla min katt inomhus?
    Risken f?r att en katt infekteras i omr?den utan k?nd smitta, i ?vervakningsomr?de eller i skyddsomr?de ?r mycket liten till extremt liten. Katten kan h?llas ute p? vanligt vis. Endast i smittf?rklarat omr?de rekommenderar myndigheter att katterna ska h?llas inomhus. ?tg?rderna syftar till att minska risken f?r smitta samt f?r att minska antalet r?relser i omr?det.

    35. Vad ska jag g?ra om min katt blir sjuk?
    Som djur?gare ska man alltid s?ka hj?lp hos veterin?r om ens katt blir sjuk.

    34. F?r jag vaccinera mina tio v?rph?ns s? att de kan g? ute?
    I dag kr?vs s?rskilda beslut fr?n EU-kommissionen f?r att ett EU-land ska f? b?rja vaccinera, annars ?r det f?rbjudet att vaccinera f?glar mot f?gelinfluensa i Sverige och EU. Det ?r sedan Jordbruksverket i samr?d med SVA som beslutar vilket vaccin som efter ett s?dant undantagsbeslut f?r anv?ndas, vilka djurgrupper som f?r vaccineras och p? vilket s?tt som vaccineringen f?r genomf?ras. Anledningen till att man helst inte vill vaccinera fj?derf?n (tamf?glar) ?r att vaccinet skyddar mot sjukdomssymptom, men inte mot att viruset f?r?kas, uts?ndras och sprids fr?n f?glarna. F?ljden kan bli att det kan bli ?nnu sv?rare att stoppa ett utbrott.

    33. EU har godk?nt viss vaccination mot f?gelinfluensa i tamf?gelbes?ttningar i Holland och Frankrike. ?r detta aktuellt ?ven i svenska tamf?gelbes?ttningar?
    Holland och Frankrike har f?tt till?telse att vaccinera mot f?gelinfluensa i bes?ttningar som g?r ute och d?r det inte ?r m?jligt att ta in f?glarna. EU menar fortfarande att det b?sta ?r att ta in f?glarna inomhus och har inte gett n?got generellt tillst?nd att vaccinera. I Sverige ?r det i dag inte aktuellt att ans?ka om att f? vaccinera tamf?gelbes?ttningar mot f?gelinfluensa. Jordbruksverket har beslutat om regler f?r att f?rhindra kontakt mellan vilda f?glar och kommersiella tamf?gelbes?ttningar.

    32. Kommer svenska djurparker att vaccinera sina f?glar mot f?gelinfluensa?
    EU-kommissionen har gett Sverige tillst?nd att l?ta vissa djurparker vaccinera sina f?glar. 14 djurparker har ans?kt om att f? vaccinera sina f?glar, och dessa kommer f? tillst?nd av Jordbruksverket. Denna vaccination ?r ett projekt f?r att ge mer kunskap om vaccination av ovanliga arter.
    Anledningen att vissa djurparker vill vaccinera sina f?glar ?r att m?nga arter ?r s?llsynta och deltar i avelsprogram f?r bevarande. Vissa arter ?r ocks? om?jliga att h?lla skyddade fr?n vilda f?glar utan att allvarliga djurskyddsproblem uppst?r.
    Strikta regler kommer att g?lla f?r de vaccinerade f?glarna. Till exempel f?r djurparkerna inte flytta vaccinerade f?glar utan tillst?nd fr?n Jordbruksverket, blodprov ska tas fr?n de vaccinerade f?glarna f?re vaccination och 30 dagar efter vaccination, och f?glarnas h?lsol?ge ska f?ljas noga. Djurparkerna betalar alla kostnader som vaccinationen orsakar.

    31. Kan f?gelinfluensa spridas genom k?tt eller ?gg?
    I k?tt som stekts eller kokats s? att ingen del av k?ttet ?r r?tt eller rosa samt i kokta ?gg finns inga levande virus. Viruset d?r vid 70 grader C. Se ?ven Livsmedelsverkets webbplats. I dagsl?get har vi inte p?visat viruset i tamf?gelpopulationen i Sverige.

    30. ?r det farligt att ha mina grisar uteg?ende?
    Grisar pekas ofta ut som ett riskdjur p? grund av deras f?rm?ga att infekteras b?de med humana influensavirus samt med f?gelinfluensavirus. Om grisen infekteras med b?gge samtidigt kan det inneb?ra att man genom mutation i grisen f?r fram ett helt nytt virus med egenskaper fr?n b?da virus. Det nya viruset kan i v?rsta fall l?tt smitta mellan m?nniskor och orsaka allvarlig sjukdom hos m?nniska. Grisar smittas inte lika l?tt av f?gelinfluensa som f?glar. Tv?rtom s? finns det mycket f? rapporter om infekterade grisar trots att de sannolikt kommer i n?ra kontakt med smittade tamf?glar i Sydostasien. ?ven om vi p?visar aggressivt f?gelinfluensavirus hos vilda f?glar f?r man inte samma m?ngder cirkulerande virus i en population av vilda f?glar som man f?r bland tamf?glar, till exempel i en h?nsbes?ttning. Detta inneb?r att risken f?r att grisar ska infekteras av vilda f?glar ?r mycket liten och djuren kan forts?tta att h?llas utomhus. Det ?r d?remot inte alls bra att vilda f?glar f?rorenar grisarnas foder och vatten. Spillningen kan inneb?ra h?lsorisker f?r grisarna, fr?mst salmonella och andra bakterier.

    29. Kan mina fj?derf?n smittas av f?gelinfluensa om jag matar dem med gr?sklipp?
    Ja. Man b?r i dagsl?get undvika att ge gr?sklipp till fj?derf?n om det kan finnas f?geltr?ck i det.

    28. Kan ensilage och h? inneh?lla f?gelinfluensavirus?
    Ensilage blir s?llan s? surt att influensavirus avd?das. Det sker vid ett pH l?gre ?n 4. Det skulle allts? kunna finnas virus i ensilage. Fj?derf?n utfodras dock s?llan med ensilage (med undantag f?r strutsf?glar). Risken f?r andra djurslag att smittas av f?gelinfluensa fr?n ensilage ?r i princip obefintlig. F?gelinfluensavirus d?r av v?rme, uttorkning och solsken. D?rf?r bed?ms risken f?r att det ska finnas i h? som mycket l?g. Det ?r osannolikt att influensavirus ?verlever den normala lagringstid som ing?r i h?- och ensilageproduktion. Risken f?r m?nnsikor som hanterar ensilage bed?ms som obefintlig.

    27. Hur g?r jag med f?gelholkar och till exempel ladusvalor som bor i uthusen p? min g?rd?
    L?t holkarna och svalorna vara kvar. Det viktigaste ?r att vilda f?glar inte kommer i direktkontakt med tamf?glar, det vill s?ga l?t inte vilda f?glar komma in i fj?derf?huset. Man b?r framf?rallt vara f?rsiktig med kontakt med sj?f?glar, som ?nder, g?ss och svanar. Byt skor/st?vlar vid tr?skeln varje g?ng du g?r in till dina fj?derf?n s? att det inte f?ljer med tr?ck in.

    26. Kan v?ra vilda f?glar, till exempel liten hackspett, gr?ng?ling, kungs?rn och berguv bli utrotade av f?gelinfluensa?
    Det ?r f?rst om viruset skulle bli mycket vanligt som det skulle utg?ra ett hot mot v?ra vilda f?gelarter. I Asien d?r H5N1 har funnit sedan minst tio ?r tillbaka, finns ett k?nt mer omfattande utbrott vid en f?gelsj? d?r m?nga vilda f?glar har d?tt, men det finns inga tecken p? att viruset skulle utg?ra ett hot mot drabbade arter i dagsl?get. Arter som bara f?rekommer i ett litet antal ?r k?nsligare, och det kan inte helt uteslutas att ett f?gelinfluensavirus skulle kunna inneb?ra att en art kan f?rsvinna fr?n ett omr?de.

    25. Om jag hittar en d?d ladusvala i mitt uthus i sommar hur l?nge ska jag v?nta med att rapportera det?
    Att hitta enstaka d?da f?glar ute i naturen ?r normalt. Vilda djur f?rolyckas, d?r av sv?lt, d?das av rovdjur och drabbas av olika infektionssjukdomar. P?tr?ffas ett flertal d?da f?glar vid samma tillf?lle och inom samma omr?de kan kontakt tas med l?nsveterin?ren som n?s via l?nsstyrelsens v?xel, alternativt SVAs Avdelning f?r sjukdomskontroll 018-67 40 00 (v?xel), f?r att f? information om fortsatta ?tg?rder.

    24. Vilka djurslag kan smittas av f?gelinfluensa?
    F?gelinfluensa ?r i f?rsta hand en sjukdom hos f?glar. Sannolikt kan alla f?gelarter infekteras men man har framf?rallt p?visat smittan hos sj?levande f?glar samt tamfj?derf?. Andra djurarter som olika d?ggdjur kan i s?llsynta fall infekteras om de uts?tts f?r st?rre smittm?ngder t ex om de blir utfodrade med infekterade d?da h?nsf?glar. Man har sett att bland annat svin samt katt kan infekteras. Se vidare om riskerna under fr?gor om respektive djurslag.

    23. Jag arbetar p? en ridskola och d?r flyger det ibland omkring sm?f?glar. Hur stor ?r risken f?r att h?starna smittas med f?gelinfluensa om smittade f?glar bajsar i krubborna?
    Det ?r inte alls bra att ha sm?f?glar i stallet som f?rorenar h?starnas foder och vatten. F?gelspillningen medf?r h?lsorisker f?r h?starna. Den st?rsta risken ?r salmonella och andra bakterier. Varje ?r blir h?star och andra djur i Sverige smittade med salmonella fr?n sm?f?glar och de f?r d? allvarliga besv?r. F?gelinfluensa d?remot ?r i praktiken ingen risk f?r h?starna. ?ven om f?gelinfluensa under mycket s?rskilda f?ruts?ttningar rent teoretiskt skulle kunna smitta h?starna, s? har det aldrig skett hittills.

    22. Jordbruksverket har beslutat om nya regler f?r att f?rebygga f?gelinfluensa i svenska fj?derf?bes?ttningar. Vad inneb?r de nya reglerna?
    F?r h?ns och kalkoner som f?ds upp eller h?lls i f?ngenskap i kommersiellt syfte f?r produktion av k?tt eller ?gg f?r konsumtion samt avel av s?dan produktion g?ller f?ljande:


    De f?r varken komma i direkt eller indirekt kontakt med vilda f?glar. Med indirekt kontakt menas kontakt med m?nniskor, produkter, material och liknande som varit i kontakt med vilda f?glar och som inte rengjorts och desinficerats s? att eventuella virus avd?dats. Dessutom ska tama ankor och g?ss h?llas ?tskilda fr?n h?ns och kalkoner p? anl?ggningen.
    De ska h?llas inomhus. Om de inte kan tas inomhus ska de utfodras och ges vatten inomhus eller under skydd utomhus som skyddar dem, fodret och vattnet fr?n direktkontakt med vilda f?glar, i synnerhet sj?f?glar.

    De f?r inte ges vatten fr?n ytvattenreservoarer som vilda f?glar vistats vid, om inte vattnet behandlats s? att eventuellt virus avd?dats. Till exempel f?r vatten inte ges fr?n en damm med stillast?ende vatten. Vatten fr?n sj?ar kan anv?ndas om det inte tas fr?n ytvattnet.
    Om det ?r m?jligt ska ocks? andra f?glar ?n de h?ns och kalkoner som anges ovan h?llas inomhus s? att de inte kommer i direkt eller indirekt kontakt med vilda f?glar, s?rskilt v?tmarksf?glar. Om det ?r om?jligt att h?lla dessa f?glar inomhus ska de s? l?ngt det ?r m?jligt utfodras och ges tillg?ng till vatten inomhus eller under ett skydd utomhus som avskr?cker vilda f?glar fr?n att landa och komma i kontakt med foder eller vatten.

    Utst?llningar, t?vlingar och liknande arrangemang med f?glar ?r f?rbjudna i hela landet. Jordbruksverket kan efter en riskbed?mning fr?n smittskyddssynpunkt medge undantag fr?n detta f?rbud. Ans?kan ska vara skriftlig och ha kommit in till Jordbruksverket senast sju dagar f?re den planerade dagen f?r utst?llningen eller arrangemanget. F?r n?rvarande ser dock inte Jordbruksverket att det kan finnas m?jlighet att medge undantag. L?s mer p? www.sjv.se
    21. ?r det farligt att mata vilda f?glar?
    Bara ett litet antal m?nniskor i v?rlden har f?tt sjukdomen. I de flesta fallen har de handskats mycket n?rg?nget med sjuka eller d?da tamfj?derf?n. Att mata vilda f?glar i Sverige f?refaller inte inneb?ra n?gon risk f?r att smittas av f?gelinfluensa.

    20. Jag har hittat en d?d f?gel i skogen, ?r det ett tecken p? f?gelinfluensa?
    Antagligen inte, att hitta enstaka d?da f?glar ute i naturen ?r normalt. Vilda djur f?rolyckas, d?r av sv?lt, d?das av rovdjur och drabbas av olika infektionssjukdomar. Flera d?da djur inom ett begr?nsat omr?de som d?tt under en kort tid kan vara ett tecken p? ett utbrott av en smittsam sjukdom, ett utsl?pp av ett giftigt ?mne eller en milj?f?r?ndring. P?tr?ffas ett flertal d?da f?glar vid samma tillf?lle och inom samma omr?de kan kontakt tas med l?nsveterin?ren som n?s via l?nsstyrelsens v?xel, alternativt SVAs avdelning f?r sjukdomskontroll 018-67 40 00 (v?xel) f?r att f? information om fortsatta ?tg?rder. L?s mer

    19. Jag har sju dv?rgh?ns som ?r ute och spr?tter, hur ska jag skydda dem?
    F?r att skydda sina f?glar mot eventuell smitta ?r det viktigt att h?nsen inte kommer i kontakt med vilda f?glar. Det kan man g?ra genom att ta in dem i ett h?nshus. Man kan ocks? f?rs?ka st?rka sina smittskyddsrutiner genom att exempelvis alltid byta skor n?r man g?r in till h?nsen. Nya regler f?r hur man ska f?rhindra smittspridning finns p? Jordbruksverkets webbplats.

    18. Kan mina burf?glar inomhus smittas?
    Alla f?glar kan sannolikt infekteras med f?gelinfluensa, men risken att f?glar inomhus skulle infekteras ?r mycket liten tack vare den skyddade milj? som f?glar inomhus oftast h?lls i. Se ?ven fr?ga nr 3 "Hur smittar f?gelinfluensa mellan f?glar?".

    17. Var finns f?gelinfluensan i dag?
    Information om aktuellt sjukdomsl?ge finns h?r och p? FAO:s webbplats.

    16. F?r jag ta med fj?derf?produkter till Sverige fr?n omr?den i l?nder d?r det f?rekommer f?gelinfluensa?
    EU har beslutat att f?rbjuda inf?rsel av ett flertal fj?derf?produkter fr?n l?nder som ?r drabbade av f?gelinfluensa. Dessa skyddsbeslut g?ller framf?r allt levande djur och obearbetade produkter, men det st?lls ?ven s?rskilda krav p? vissa bearbetade produkter.

    Det finns sedan tidigare restriktioner kring inf?rsel av animaliska produkter. Det ?r viktigt ur smittskyddssynpunkt att man ocks? k?nner till dessa. De senaste skyddsbesluten ?r enbart komplement till dem.

    Mer om krav vid inf?rsel finns att l?sa p? Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Djur & Veterin?r/In- och utf?rsel av levande djur och Inf?rsel av djurprodukter.

    S?dana f?rem?l som dunkuddar, dammvippor, flugor knutna f?r fiske och liknande produkter f?r fortfarande f?ras in utan n?gra smittskyddsrestriktioner.

    15. Kan jag smitta min s?llskapsf?gel hemma i Sverige efter semester i l?nder drabbade av f?gelinfluensa?
    Det viktigaste ?r att ?verhuvudtaget undvika kontakt med vilda och tama f?glar i andra l?nder. Om du varit i kontakt med fj?derf? med ok?nd smittstatus utomlands ska du tv?tta h?nderna noggrant, duscha och byta kl?der innan du tr?ffar din s?llskapsf?gel.



    14. Kan resande m?nniskor f?ra med sig f?gelinfluensa?
    Ja, viruset uts?ndras fr?n den infekterade f?geln via tr?ck och med respiratoriska sekret. Viruset kan sedan spridas vidare indirekt med kontaminerade skor, kl?der eller utrustning. P? s? vis kan en resande f?ra med sig smitta.



    13. Vilken beredskap har Jordbruksverket och SVA f?r ett utbrott av f?gelinfluensa?
    Under senare ?r har stort arbete lagts ner p? beredskapen f?r smittsamma djursjukdomar. Jordbruksverket och SVA har gjort f?rberedelser f?r att snabbt kunna f? ig?ng en krisorganisation som kan bek?mpa ett eventuellt utbrott av f?gelinfluensa i en svensk fj?derf?bes?ttning. Beredskapen innefattar direkta ?tg?rder i drabbade bes?ttningar, men ocks? smittsp?rning och olika typer av beslut f?r att hindra att sjukdomen sprids samt information till djur?gare, allm?nhet, media m.fl.

    SVA har beredskap att utf?ra provtagning och diagnostik f?r f?gelinfluensa ?ven utanf?r ordinarie arbetstid.

    Jordbruksverket och Statens veterin?rmedicinska anstalt f?ljer utvecklingen i v?rlden arbetar hela tiden f?r att f?rb?ttra beredskapen ytterligare. Samarbete sker med andra EU-l?nder och med andra laboratorier som utf?r diagnostik av f?gelinfluensa. Nationellt sker ocks? bred samverkan mellan olika myndigheter. Regelbundna ?vningar genomf?rs avseende utbrott av allvarliga smittsjukdomar djursjukdomar d?r alla parter som blir inblandade vid utbrotten deltar.



    12. Vad g?r Jordbruksverket och SVA vid ett konstaterat utbrott av f?gelinfluensa i en fj?derf?bes?ttning?
    Om f?gelinfluensa konstateras i en fj?derf?bes?ttning beslutar Jordbruksverket om avlivning och destruktion av samtliga djur. D?refter m?ste de utrymmen d?r djuren h?llits noga reng?ras och desinfekteras. Runt smittade anl?ggningar inr?ttas skydds- och ?vervakningsomr?den med minst tre respektive tio kilometers radie. Inom dessa omr?den g?ller s?rskilda best?mmelser f?r f?rflyttning av levande f?glar, ?gg och annat som kan sprida smitt?mnet. F?gelinfluensa lyder under svenska epizootilagen och EU:s gemensamma bek?mpningsdirektiv. SVA unders?ker prover och st?ller diagnos samt ger r?d kring bek?mpning.



    11. Vad g?r Jordbruksverket och Statens Veterin?rmedicinska Anstalt (SVA) vid ett misst?nkt utbrott av f?gelinfluensa?
    Redan vid misst?nkt smitta i en fj?derf?bes?ttning l?gger Jordbruksverket ett f?rbud (sp?rr) mot att flytta levande djur, ?gg, g?dsel och annat som kan sprida smitt?mnet.

    N?r ett misst?nkt fall intr?ffar skickas en veterin?r ut och tar aktuella prover samt ombes?rjer eventuell transport av djurkroppar till SVA. D?r genomf?rs provtagning och obduktion samt analyser f?r att p?visa virus och antikroppar. SVA har beredskap att utf?ra s?dana unders?kningar ?ven utanf?r ordinarie arbetstid. Jordbruksverket p?b?rjar omedelbart en smittskyddsutredning som inkluderar kartl?ggning av m?jliga smittspridningsv?gar till och fr?n omr?det eller bes?ttningen. Runt omr?det/anl?ggningen inr?ttas skydds- och ?vervakningsomr?den och inom dessa g?ller s?rskilda best?mmelser f?r f?rflyttning av levande f?glar, ?gg och annat som kan sprida smitt?mnet. F?gelinfluensa lyder under svenska epizootilagen och EU:s gemensamma bek?mpningsdirektiv.



    10. Vad ska man g?ra om man misst?nker att ens djur ?r smittade av f?gelinfluensa?
    Om en djur?gare misst?nker f?gelinfluensa ?r han eller hon skyldig enligt lag att omedelbart kontakta veterin?r, som i sin tur anm?ler detta till Jordbruksverket och l?nsstyrelsen (enligt 2 ? epizootilagen).



    9. Kan smittade vilda f?glar sprida smitta till fj?derf? via vattendrag i Sverige?
    Ja, virus kan ?verleva i m?nader i vatten bland annat beroende p? vattnets temperatur. P? s? vis kan vattnet utg?ra en risk f?r fj?derf?n (tamf?glar) som kommer i kontakt med samma vatten till exempel om de utnyttjar vattnet som dricksvatten eller f?r att bada i.



    8. Kan alla f?gelarter bli smittade och f?ra sjukdomen vidare?
    Ja, alla f?glar ?r sannolikt mottagliga f?r infektionen. I dagsl?get har man hos den vilda f?gelpopulationen framf?rallt konstaterat smitta hos olika arter av sj?f?gel.

    7. Hur l?ng ?r inkubationstiden hos f?glar?
    Det tar i allm?nhet tre till fem dagar fr?n smittotillf?llet till symtom (ibland kan det ta l?ngre tid, som upp till 14 dagar).

    6. Hur l?nge kan virus ?verleva?
    Hur l?nge virus ?verlever beror p? olika omst?ndigheter som yttertemperatur och fuktighet. I tr?ck fr?n en smittad f?gel kan virus ?verleva i maximalt ett par dygn men d?r d? avf?ringen torkar. I kroppen till en d?d smittad f?gel d?r virus d? v?vnaden f?rruttnar, i varmt v?der g?r detta p? n?gra timmar. Vid temperaturer under nollpunkten kan virus ?verleva betydligt l?ngre. Virus inaktiveras vid h?g temperatur, vid l?gt pH och av de flesta desinfektionsmedel inklusive vanliga handtv?ttmedel.

    5. Hur p?visas smitta?
    I det akuta stadiet kan virus p?visas genom virusodling eller med s? kallad PCR-teknik. Cirka en vecka efter smittotillf?llet kan antikroppar p?visas i blodprov.

    4. Vilka symtom uppvisar smittade f?glar/fj?derf?n?
    Symtomen kan variera beroende p? olika faktorer som virustyp, angripen f?gelart, f?glarnas ?lder, f?rekomst av andra sjukdomar och djurens livsmilj?. Sjukdomen kan ha ett mycket hastigt f?rlopp och f?glarna kan d? utan att man uppm?rksammat n?gra sjukdomssymtom. I andra fall ses nedsatt allm?ntillst?nd, ?kad d?dlighet, bl?f?rgad hud, s?nkt ?ggproduktion och minskad foderkonsumtion. ?ven hosta, andningssv?righeter, svullet huvud, symtom fr?n nervsystemet som exempelvis darrningar, kramper och sv?righet att g? samt diarr? kan f?rekomma.

    3. Hur smittar f?gelinfluensa mellan f?glar?
    Influensavirus ?r mycket smittsamt och stora m?ngder virus uts?ndras med avf?ringen fr?n smittade f?glar, men ocks? fr?n exempelvis luftv?garna n?r f?glarna nyser och hostar. De virus som f?rekommer hos vilda f?glar orsakar vanligtvis inte sjukdom hos dessa, men kan ?nd? smitta fj?derf? (kalkon, slaktkyckling, h?ns, g?ss, ankor med flera). Smittspridning kan ske b?de direkt genom att fj?derf?n g?r ute eller genom att vilda f?glar kommer in i h?nshuset, men det troligaste ?r att smittan sprids indirekt till exempel genom ventilationssystemet eller genom att f?geltr?ck fastnat p? djursk?tarens skor. Mellan olika fj?derf?bes?ttningar sker smittspridning vid till exempel handel med levande fj?derf?, samt via f?rem?l som redskap, kl?der, foder, transportfordon, damm, fj?drar med mera. Smittan kan dessutom spridas med vinden ?ver korta avst?nd upp till cirka 100 meter.

    2. Finns sjukdomen i Sverige?
    Ja, infektionen har p?visats hos vilda f?glar i Sverige.

    1. Vad ?r f?gelinfluensa?
    F?gelinfluensa, eller avi?r influensa (AI), ?r den allvarligaste sjukdomen som kan drabba fj?derf? (framf?rallt tamh?ns och kalkon). Sjukdomen orsakas av virus som kan ge upphov till pl?tsliga sjukdomsutbrott med mycket h?g d?dlighet hos framf?rallt h?nsf?glar.

    Den aggressiva (h?gpatogena) formen (HPAI) av sjukdomen kallades f?rr h?nspest och ger allvarliga sjukdomssymtom. AI f?rekommer ocks? som en mild (l?gpatogen) form (LPAI), som med tiden kan f?r?ndras och ge upphov till HPAI. F?gelinfluensa f?rekommer sporadiskt v?rlden ?ver, och f?r n?rvarande p?g?r ett stort utbrott i Asien, Europa och Afrika.

    F?gelinfluensa orsakas av ett ortomyxovirus tillh?rande sl?ktet Influensavirus A. Influensa A-virus indelas i olika undertyper beroende p? vilka proteiner som sitter p? virusets yta. Man har funnit 16 H-typer och 9 N-typer. Alla HPAI-virus har hittills varit av typen H5 och H7. Influensa A-virus ?r en s. k. zoonos ? detta inneb?r att det i vissa fall kan ?verf?ras fr?n djur till m?nniskor. Svin anses vara den djurart som hittills spelat st?rst roll f?r virusets m?jlighet att f?r?ndra sig och orsaka sjukdom hos m?nniska, men p? senare ?r har sjukdomen kunnat ?verf?ras direkt fr?n f?glar till m?nniska.



    Kontakt: Webmaster Uppdaterad: 2006-03-14
    L?s mer:
    Aktuellt om f?gelinfluensa
    Avi?r encephalomyelit
    Avi?r influensa (F?gelinfluensa)
    Derzsys sjukdom
    Diagnostik avseende newcastlesjuka (ND) december 2005
    Fr?gor och svar om sjukdomen ILT, del 1
    Fr?gor och svar om sjukdomen ILT, del 2
    Infekti?s bronkit (IB)
    Infekti?s laryngotrakeit (ILT)
    Lymfoid leukos hos h?ns
    Mareks sjukdom (h?nsf?rlamning)
    Newcastlesjuka
    Smittskyddsr?d f?r fj?derf?bes?ttningar (g?ller f?gelinfluensa)
    Utbrott av h?gpatogen avi?r influensa (HPAI) utomlands
    Virussjukdomar hos fj?derf?



    --------------------------------------------------------------------------------

    ? 2006 Statens Veterin?rmedicinska Anstalt
    Postadress: SVA, 751 89 UPPSALA, tel: 018-67 40 00, fax: 018-30 91 62.

    Startsida - Kontakt - S?k - L?nkar - Djurslagsavd. & Centrallab.
    Aktuellt - Anm?lningspliktiga sjukdomar - Milj?
    ?mnen - Om webbplatsen - Om SVA
    Tj?nster & produkter - Forskning
    In English

    F?r?ndra teckenstorlek
    Statisk version av webbplatsen
    SVAs anv?ndning av cookies mm
Working...
X